Mellan Pushkar och Agra 8 oktober 2024

Hej, det är jag igen

Det här får bli ett brev med betraktelser gällande trafiken, för det finns sååå mycket att säga om den.  Jag är säker på att det utan problem kommer att fylla ett helt brev.

Saker jag (med lite ironi såklart) undrar över:
Varför målar de streck på vägen? I Sverige visar strecken vart man ska köra, men här verkar de helt sakna betydelse. Kanske enbart för dekoration 😄
Samma funderingar gäller för trafikljus, enkelriktade vägar och huruvida det är höger- eller vänstertrafik som gäller.

Att det går kor på gatorna visste man ju sedan tidigare, men ändå överraskande när det helt plötsligt står en ko med kalv mitt på motorvägen. Eller man kan kanske inte kalla det motorväg. Inte som vi tänker dem iaf. För förutom att man ibland får mötande trafik på sin sida av vägen så kan också en lastbil stanna till för att vila. Även lokalbussen stannar och släpper av folk där ”motorvägen” passerar ett samhälle. Så där korsas vägen av gångtrafikanter, motorcyklar, rickshaws, traktorer, hundar, kor och allt möjligt.

Och motorcyklar verkar vara det vanliga sättet för en familj att ta sig fram. Ja, jag skriver familj, för den verkar allt som oftast rymma hela familjen. Alternativt använder man den som ett mindre transportfordon och kör 6 stora mjölkkannor, 4 säckar ris eller ett stort lass hö. Det finns faktiskt ingen begränsning på vad man kan transportera på sin motorcykel. Hjälm förekommer, men allt som oftast bara på föraren.

Sen detta tutande. Har lärt mig att det oftast inte betyder att man är arg på någon medtrafikant, utan mest att man berättar att ”här kommer jag”, ”jag kör om dig nu”, ”kan du släppa in mig framför dig?” eller ”du får faktiskt backa så att jag kan komma fram här”.

En hel del vägarbeten pågår även här i Indien, men säkerheten för de stackars vägarbetarna har en del att önska. Ibland kan det vara ett band uppspänt mellan några konor, men jag tycker det oftast bara ligger några tegelstenar på vägen som ska få dig att förstå att inte köra där.

Något annat spännande kan vara att det mellan körfälten helt plötsligt finns en öppning så man kan göra en u-sväng och på så sätt komma på rätt sida och välja en avfart. Helt galet.
Att ta en promenad i stan då? Nu har jag bara testat detta i mindre samhällen, men jag tror att man helt enkelt gör som på sjön. Man behåller kurs och fart. Inte springa över eller plötsligt ändra riktning. Vi får se om det funkar även när jag kommer åter till Delhi.

Vad mer då…? Jo men många lastbilar är målade i gul/orange/grönt med utsmyckningar och ofta texten ”BLOW HORN” samt att de har fladdrande tyger och/eller små tofsar hängandes runt om.
Det här har kanske inte bara med trafiken att göra, men att befinna sig i Indien är ibland som att göra en tidsresa. En barfota kvinna kan komma bärandes på en säck ris på huvudet samtidigt som en elbil tyst glider förbi.

Det jag slutligen kan konstatera är, att trots den kaotiska trafiken så flyter märkligt nog allt på som en väloljad maskin. (nåja, en snabb googling säger att Indien leder statistiken på dödsolyckor i trafiken.) Det jag också konstaterar är att man nog inte ska vara av den ängsliga typen om man tänker resa runt i Indien. Så kanske inget för dig trots allt…..

På återhörande!
//Kristina